Nya typer av krigföring, så som COIN-operationer (Counter insurgency), ställer nya krav på flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jämför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stått relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmågor som gör funktionen till en värdig konkurrent på det moderna slagfältet. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnå genom att undersöka hur väl de båda funktionerna svarar uppmot de krav som ställs på ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

Det kan vara svårt att göra korrekta bedömningar i konflikter likt Afghanistan idag. Nato har definerat insatsen i Afghanistan som en Counter-insurgency (COIN)-operation. Osäkerhetsfaktorerna är många och där skiftningar i framgångarna varierar kraftigt över tiden. Det gör också att i många fall måste det finnas parallella processer för det säkerhetspolitiska arbetet. Komplexiteten med detta har gjort att det har utvecklats multifunktionella strategier.

Counterinsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one?s own forces and neutralizing the enemy.

2001 störtades ett antal flygplan in i World Trade Center och Pentagon i USA, detta genomfördes av organisationen al-Qaeda med Usama Bin Laden som ledare. Påföljden av detta blev att USA inledde sitt krig mot terrorismen. Skådeplatsen för detta blev Afghanistan som sedan tidigare har varit krigshärjat av Sovjet på 80-talet. 2003 vann DynCorp sitt första kontrakt kopplat till Afghan NationalPolice, detta innebar att de ansvarade för att utbilda poliser som skulle arbeta på lägre nivåer. Då Tyskland ansvarade för utbildning av poliser på nivåerna commissioned och non-commissioned.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

David Galula var en fransk officer som 1964 skrev ner sina teorier om upprorsbekämpning.Dessa teorier har därefter fått ett enormt stort utrymme i både utbildningar och itillämpningar på konflikter världen över. Uppsatsen avhandlar skillnader och likhetermellan Galulas åtta operationella steg och NATO:s nya doktrin för COIN-operationer från2011.Syftet med uppsatsen är att studera de två verken för att utröna hur mycket Galulas teorieranvänds i en modern handbok gällande upprorsbekämpning. Kopplat till användet avGalula i doktrinen vill uppsatsen bedöma hur mycket plats Galulas teorier bör få i denmoderna svenska officersutbildningen.Uppsatsen har nyttjat sig av en kvalitativ textanalys samt en komparativ del där de tvåverken jämförs. NATO:s doktrin för COIN-operationer har analyserats med hjälp avGalulas åtta steg. Resultatet visar att Galulas teorier till viss del går att finna i doktrinen,men det är även mycket som ej går att koppla mellan verken..

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter.

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ?logiska operationslinjer? som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång.

Sri Lanka har varit skådeplatsen för ett av nutidens blodigaste och längsta uppror. LTTE bedrev ett uppror med en separatistisk målsättning att skapa en egen Tamilsk stat på norra Sri Lanka. LTTE hade segern inom räckhåll 2006, men den Singalesiska regeringen lyckades vända LTTE framgång. En regeringsoffensiv 2008-2009 resulterade i ett totalt militärt nederlag för LTTE. David Galulas teorier kring COIN har influerat författarna till FM 3-24.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.? Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-insurgency?? Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?? Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter.

BakgrundSedan början av nittonhundratalet har Storbritannien varit delaktig i flertalet COIN-operationer.Deras erfarenheter har bidragit till att de numera räknas som en framstående nation inom justCOIN. Undersökningen handlar om Irland 1916-1922 och Storbritanniens agerade i förhållande tillden nuvarande brittiska COIN-doktrinen.SyfteUndersökningen skall klargöra, utifrån den nuvarande brittiska doktrinen, vilka skillnader ochmisstag Storbritannien begick under början av nittonhundratalet på Irland i förhållande till dennuvarande COIN-doktrinen.MetodUndersökningen är teorikonsumerande och delar upp teorin i variablerna mål, medel och metod.Dessa jämförs mot analysenheter som utgörs av tre tidsepoker från det anglo-iriska kriget.SlutsatserUndersökningen påvisar att Storbritanniens agerande på Irland i början av nittonhundratalet skildesig markant mot vad den nuvarande doktrinen förespråkar. Framförallt i mängden våld somnyttjades..

Privata säkerhets- och militära företag (PSMF) har använts allt mer i counterinsurgency (COIN)-operationer under de senaste tio åren, där Afghanistan och Irak utgör två tydliga exempel.Syftet med studien är att undersöka hur PSMF påverkar säkerhetsarbetet vid genomförande av COIN i ett konfliktområde, Afghanistan.Studien visar att PSMF i Afghanistan under 2008?2011 i huvudsak påverkade säkerhetsarbetet positivt och fyllde en viktig funktion avseende COIN med två undantag. PSMF stöd till militära operationer i form av bevakning och eskortering påverkade COIN till del negativt och PSMF resistens mot korruption var direkt negativt för COIN.PSMF spelade en framträdande roll för att bygga upp och utbilda militära och civila institutioner i Afghanistan, samt påverkade även i huvudsak positivt vid skydd av humanitära projekt och utvecklingsverksamhet. Studien visar att PSMF stöd till säkerhetsarbetet genom bevakning och eskortering i Afghanistan hade positiva sidor genom att de avlastade de reguljära militära styrkorna, men även stor negativ inverkan på COIN då stor användning av främst afghanska säkerhetsföretag, tillika krigsherrar, medgav dem inflytande och möjlighet att undergräva den afghanska regeringens auktoritet. PSMF var även i hög grad inblandade i korruption och studien visar på ett samband mellan PSMF och korruption i Afghanistan, vilket varit negativt för COIN.Studien förordar att PSMF fortsatt används för uppbyggnad av militära och civila institutioner.